JENNIFER TILLANDER

Live your life! # Live it your way! <3 Live it with passion! # Live it with style! <3 Live it forever !

Huset

Publicerad 2017-01-05 00:03:00 i Allmänt

Jag skrev ju om huset vi flyttade in i och att de höll på att bli ett hem p.g.a möbler o renovering.. men de ingen vet är att från 2013 på våren började allting.. misshandeln, både fysisk o psykisk.
 
Han var smart, för han rörde aldrig ansiktet mer än med en tröjarm, eller en jacka. han tröck, med ord, ofta på vilken äcklig hora jag var,..så jag kunde inte få ett blåmärke. utan de var mer på kroppen, antingen men hans fot som sparkade mig eller hans fingrar som höll strax under hakan och bad mig hålla käften.
 
(Till de gångerna...)

Allt detta fortsatte, och i varje bråk så gav jag mig inte, utan jag stod upp för mig och kämpade emot och fick mina utbrott i ilska. Vilket jag alltid fick smaka på tillbaka, pga att jag var en meningslös obetydelsefull hora..
 
En gång var när vi stod i hallen och han anklagade mig att ha varit otrogen, fast jag jobbat och sedan varit hemma med min vän Tess.
Tess låg i soffan, o jag och han stod ute i hallen, varav att han slår,med sina knytnävar, upp mig mot toalettdörren och jag börjar gråta, av smärtan som kom, samtidigt som jag trycker iväg honom och talar om för honom att han ska ta sina saker och gå (tänkte på min tess).. han går ut genom dörren och jag säger till honom att de är bra att han går så åker dörren upp och han tar tag i underkäken på mig, trycker upp mig mot garderoben och talar noga om för mig att jag förlorat honom och att jag ska passa mig jävligt noga. sedan går han.
Varav att tess kommer in i hallen och ifrågarsätter  mig om de hon hört o sett var sant, och jag svarar näe men det var inget, släpp de bara.

Jag gick därefter till jobbet och hans ''far'', som äger ställer där jag jobbade, frågade mig vad jag gjort och jag förklarade att jag tappat en hantel på bröstet efter jag tränat bröst på city som HAN bad mig säga. blåmärket var från början av nyckelbenet till 1-2cm ifrån slutet.
bild togs, likaså som alla andra märken. och jag hade hans erkännanden på telefonen.

De var inte bara detta utan en massa fler märken.
innan detta har jag bott i arbrå/bollnäs i 8 år, så har mina vänner därifrån.
 
Jag åkte till jessica och hennes pojkvän johan, var där en helg..
och HAN skulle hämta mig efter det. Han gjorde klart för mig att jag skulle köra hem från bollnäs till söderhamn och jag sa att självklart.
(Något inom mig sa att det inte kändes bra eller var bra)
lika så som varje dag när jag såg honom så jag tänkte inte så mycket på det.
Jag började köra emot söderhamn, Det var minusgrader, underkylt och jag låt i ca 95-100km/h.

Han ber mig ta bort alla bilder och konversationer som vi skrivit till varandra. och jag förklarade att jag kan ta bort de när vi är hemma i söderhamn,men han blir hysterisk och förklarar att det ska bort direkt. så jag tar bort allt..

Strax där efter ber han mig att jag ska stanna bilen.
Jag förklarar att jag inte tänker stanna mitt uten i skogen, utan vi åker nu hem.
 
Han får ännu ett utbrott, och slår i handskfacket på passagerarsidan, samt drar i handbromsen.
Jag skriker då till honom, tar tag i hans arm för att förhindra åtkomsten till handbromsen och gasar upp till ca 120-125 så vågar han inte röra några spakar.

Fel hade jag..
gasar upp till 125-130 och han drar ur bilnycklarna när jag håller bort hans hand från handbromsen.
Lyserna släcks, rattlåset går i, det ända jag tänker på är min överlevnad.. Så jag ställer mig på bromsen, bilen slirar samtidigt som jag hör hans röst och ett slag i revbenen..
bilen stannar till slut, och 3 sekunder senare kommer en timmerbil, en elstolpe står 2 meter ifrån och ett grovt dike var ca 4 dm från däcken..
Hans ord var:

-DIN JÄVLA HORA, KLIV UR BILEN.... JAG KOMMER SLITA UT DIG I HÅRET ANNARS  OCH SPARKA SÖNDER DITT ANSIKTE, SEN SLÅ IHJÄL DIG TILL DU INTE ANDAS MERA..
 
Jag hoppade därefter, på insidan, över till passagerarsätet, och sedan körde han runt på ställen i bollnäs där jag aldrig varit under mina år i bollnäs.
Han sa att jag bresat på mina ben där och jag gillade de.


Efter de så släppte han av mig hos jessica igen och förklarade att han skulle ringa snuten på mig och jag sa, men gör de så ska dom höra de du gjort ikväll och se de du gjort tidigare..

Han skrattade, och förklarade att jag inte har nå bevis.
Orden var:
-Jennifer.. Jag har inte gjort något.. du har inget bevis.. hahahaha

Då kopplade de.
För han hade fått mig att ta bort allt innan så jag har inga bevis. på varken bilder, hans erkännanden, eller konversationer.
Jag släpade mina väskor och mig själv utan nå luft i ena sidan då revbenen var av, vilket jag kände,
jag ringde jessica och johan och jessica BAR upp mig samt hade koll på mig under natten då jag hade sån smärta och var så ledsen..
 

mer info om denna relation kommer sen, orkar inte skriva mera då detta fortfarande gör väldigt, väldigt ont i mig..
 
 

Wakeup call !

Publicerad 2015-06-03 17:42:08 i Allmänt

Okej, nu är det ju så här !
 
Jag har för första gången i mitt liv börjat må som jag vill! Med hjälp av några fantastiska människor runt om mig.
 
Jennipher kom in i mitt liv som en räddare i nöden och har lyft upp mig så sjuk mycket, utan henne vet jag ärligt inte vart jag skulle stå !
 
Jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka eller visa hur tacksam och överväldigad i kärlek jag är för allt ni gör för mig! Ni är mina hjältar, utan er hade jag... gud vet vad... <3
 
All creds till er underbara människor!! <3
 
Jag tror inte mina andra nära förstår riktigt vad som hänt, vad som händer eller varför jag inte hör av mig lika ofta. dom blir mer ja men det är ph som du umgås med och är med, sitter du och ph ihop eller, och ja det är faktiskt så. Just nu isolerar jag mig och stänger in mig med henne pga att jag mår så sjukt bra med henne, hennes underbara dotter och hennes föräldrar!
 
Men jag har självklart inte glömt er andra runt mig, jag älskar er innerligt med men jag är i en period i mitt liv där sår måste läka och jag har hittat en ljuspunkt TACK VARE JENNIPHER !
 
När jag väl börjat må så bra som jag gör nu så har även en helt ny syn trädit fram. Jag menar samhället!
 
Alltså kom igen, allvarligt?!
vart är myndigheterna?
vart är föräldrarna?
vart är all hjälp som behövs?
 
Ser ni inte det vi andra ser? ser ni inte era tonåringar som står och röker på stan öppet? ser ni inte hur det börjar spåra ur?!
 
Söderhamn i övrigt har blivit bra nog trashigt, drogvärldens stad, misshandel, mord, försvinnanden, överdoser,våldtäkter m.m
 
Det här är skrämmande, jag vill inte att mina framtida barn ska växa upp i det här, jag vill inte stå och kolla bort när allt händer...
 
Jag vet vad ni tänker..
Men det händer överallt!!
flytta då om du inte vill vara här!
varför klagar du?!
 
Men ska man alltså behöva lämna familj och vänner för att komma ifrån skiten?
 
 
Idag var det två unga personer som gick bort av droger, jag menar en sån liten stad och två på samma dag!
DET ÄR SKRÄMMANDE!
 
Vi kan bara kolla tillbaka på de senaste åren. varje sommar de senaste 5 åren har det gått bort minst 5 personer, ÖVER VÅREN SOMMAREN BARA !
 
Det är dags att slå upp ögonen och inse vad fan det är som händer här.. Vill ni att era barn, syskon barn, barnbarn, eller bara du själv som person ska växa upp och leva i det här runt om dig ?!
 
Jag tycker detta är tragiskt och skrämmande..
 
 
Vila i frid, himlen har nu fått två till änglar att ta hand om ! all styrka och tanke till nära och kära !! <3
 
Puss o kram, haaaade !

Allmänt bränd !

Publicerad 2015-03-26 00:06:01 i Allmänt

ni vet när man är så trött i kroppen men hjärnan går i högvarv, typ så har min helgåller jag/början av veckan sett ut. Från party och glatt humör, till helt knäckt, till asflabb, till tokgråt. Så har det varit från och till sen fredag. 
 
Har känt mig gravid, om man ska ta i humöret, och psykos om man ska ta i hjärnans tillstånd. 
 
Att välja att förlora den man älskar är inte lätt alla gånger, och framförallt inte när ni precis flyttat in i hus, sagt ja till ett frieri, planerat sommaren, inrett allting, planerar bröllop, gått igenom flera år med varandra, i både gott och ont. 
 
Jag har alltid sagt att när någon frågar mig,
- Vill du gifta dig med mig? 
Och jag svarar,
- JA ! 
 
Så händer det bara en gång. Alltså att jag svarar ja en gång. Och det håller jag fast för. Jag ska inte bli en som svarar ja till flera. För mig gäller det en gång sen aldrig mer.
 
Jag vet, löjligt va? Gammalmodigt, överdramatisk.
 
Men det är sån jag är. Okej om man bestämmer sig för att
- Du hej, vi förlovar oss, bröllopet kan vi ta när vi vill. Vi har ingen brådska baby/älskling/gullet/kärlek/finaste/ängel, you name it! 
 
För mig är det den här gammalmodiga, traditionella, att efter frieri så är det inom ett år som gäller. 
 
MEN ! 
Nog om den saken. 
 
Måste ju få säga att huset börjar ta sig och inredningen verkar sköta sig själv! hinner inte med när allt händer känns det som. Och idag kom den nya sängen upp på plats ! Wohooooo
 
Så hej då soffan,(du var ändå skön), och hallå ljuvliga mjuka och fantastiska säng. Som jag ska sova som en lite prinsessa inatt. utvilad, grymt med plats och kanske även ''råkar'' knuffa ut mannen i huset. höhö men det man inte vet lider man inte av, jag sover ju ;) 
 
DOCK slog jag huvudet rejält, i både sängben, kant i trapp, garderoben OCH mina knogar när jag vek ihop filten. LYCKAT?! näe, SKÖNT?! absolut inte! 
 
Aja, cya beautiful humans, nu ska jag njuta framför tv_n med ett glas rött och klappa mig själv på aceln efter denna jobbdag och fixande hemma 
 
Puss o kram 
Hadeeee

TROLL!

Publicerad 2015-03-18 23:47:57 i Allmänt

I detta inlägg kommer jag att skriva om en person som fått mycket kritik av folk i det onda.
En person som står rakryggad och pekar FUCK YOU till andra negativa och riktigt elaka och hemska människor som sitter bakom sin dator/mobil/platta och är så fruktansvärt tuffa, dem kallas också för TROLL!
 
men innan jag skriver om just hennes historia, hennes syn, hennes mål, och hennes följare så kan jag ta en liten frågestund och diskussion med mig själv och bara mig själv,eftersom detta är ett blogginlägg och ingen annan skriver med mig... till kommentarerna kommer. men här på bloggen alltså.. så jag är loooonely.. 
 
1. Vad händer med dagens människor?
2. Har folk ingen skam i kroppen längre?
3. Sen när blev det diktatur i sverige?
4. vad ger folk rätten till att kränka andra?
5. Hur kan porrfilmer, porrfoton och porrkataloger vara så frestande?
6. Hur kommer det sig att ingen får veta vem du är om du har dina,som du tycker, RÄTTA ÅSIKTER?
7. Kallar du din familj samma ord om dem har andra åsikter?
8. Varför är det inte olagligt att vara Troll?
9. Tycker du att du har större makt på det du gillar än andra som gillar något annat?
10. HUR KAN MAN ÖNSKA EN ANNAN MÄNNISKA ATT DÖ FÖR ATT DEN HAR SINA ÅSIKTER?!
 
Här är tio punkter som är för mig helt obegripliga. Så vitt jag vet så är det väldigt fritt att tycka och tänka som man vill enligt lag här i sverige, men tydligen har dagens elektronik tagit över den delen och därför har människor all rätt att klanka ner på andra människor som faktiskt står upp för sig själva och står för vad de tycker och vad de tror på. 
 
 
Den personen jag nu har valt att backa upp och skriva om är en person som gått igenom ett helvete, men fortfarande är så fruktansvärt stark och visar alla att vill man så kan man. Har man sina mål och står för sina åsikter och skiter i andra så klarar man allt. 
Även fast man har gått igenom vissa saker i livet som varit tuffare så lär man sig själv att tycka om sig själv och sin kropp ändå. 
Har man inte gått igenom något som ingen änns vill önska sig så visar hon ändå att, 
-Shit du är fantastisk som du är, spelar ingen roll, hela du är helt AMAZING!
 
Jag bokstavligen beundrar henne för det hon gör idag. 
 
För något år sedan så hände det som aldrig fick hända, hon har själv skrivit om det därför med glimten i ögat PH, skriver jag lite smått om det.
Vi hade festat och var på väg från festen, hon skulle hem och jag skulle fortsätta ner på krogen.
Så jag gick med henne för att vara säker på att inget skulle hända henne och att hon skulle komma hem tryggt.
 
När vi kom fram till hennes port så tog hon fram nyckeln och låste upp dörren och tackade för sig och gick in för att sova. Jag stod kvar nere och kände på porten om den var låst och därefter fortsatte min promenad.
 
Dagen efter fick jag veta att hon blivit påhoppad bakifrån med ett slag och våldtagen av en man.
Det var för mig helt ologiskt då jag var noga med porten, klockan var tolv, porten låser sig klockan nio så har han då stått och väntat på henne? Hur har han tagit sig in? är det någon han hälsat på någon granne där inne? 
 
Jag kan än idag inte sätta mig in i hennes sits att genomgå något dyligt. Men hon står upp med huvudet högt idag efter att ha bearbetat detta OCH tagit hand om och uppfostrat hennes vackra dotter, o ändå blickar framåt i livet. 
 
Ändå får hon kommentarer idag av människor som:
- Hoppas du blir våldtagen, hora ! 
- Du förtjänade det din äckliga feministfitta!
- Hoppas du blir det igen !
 
VEM I HELVETE SKRIVER NÅ DYLIGT TILL EN ANNAN MÄNNISKA?!
 
Jag tror inte att människor riktigt vågar att sättta sig in i att gå igenom en sån sak.
ATT:
-få stryk.
-ha sex med en främmande människa utan din tillåtelse.
-Hen gör illa dig samtidigt
-Du gråter av rädsla, smärta och ber om att hen kan sluta
 
När man tänker på det ryser man.
Så till er troll: DRA ÅT H-VETE !!
Jag är så fruktansvärt less på människor som klankar ner på andra för att dom tycker något annat.
 
Och varför får hon höra sånt då? Varför får hon kommentarer? Vad är den hon gör?
Jo,
Hon lägger upp bilder på hennes kropp som hon ÄGER, på hennes fb, hennes blogg, hennes insta m.m Hon är tatuerad, vill visa sina tatueringar, JAG HADE LÄTT FLASHAT UPP VARENDA MILLIMETER PÅ GADDARNA.
 
hon är feminist, vilket för mig är helt upp till var och en. 
Hon har startat ett ''uppdrag'' som handlar om bröst, TUTTFREDAG heter den. 
Den innebär att hon lägger upp olika bilder på olika kvinnors bröst, för att visa världen att ALLA bröst är vackra som dom är. 
 
Spelar ingen roll om dom är runda avlånga småa eller stora. 
Dagens media har pepprat folk med sin info där ''perfekta'' bröst är attraktiva och snygga. Operera på, lägg i lite silikon, runda och forma. 
så låter det i media, men är det verkligen allt ett par bröst har att ge? Sexuella vibbar?! Att vara attraherande?
Är det inte så att det är hela kvinnan och kvinnans insida som är attraherande? 
Varför ska man behöva tänka att, aah, näe, men jag har inte tillräckligt snygga bröst för att den här mannen ska gilla mig. FUCK IT DUDE! 
 
Du är vacker som du är!
Jag kan säga att mina hänger, jag har bristningar, de är i olika storlekar, men min sambo älskar dom. JAG älskar dom. för jag vet att dom ska föda mina framtida barn på mat.
Tycker inte han eller någon annan kille om dom och inte vill ha mig för den sakens skull, så synd för dig, jag bryr mig inte. 
För det är inte mina bröst som lyfter upp mitt liv,min personlighet, och min vardag. 
Det är jag, JAG som lyfter upp allt som har med MIG att göra.
 
Jag har absolut inget emot er som gör ett implantat, jag själv ville göra det. MEN det är ju just det.. 
Kvinnor ska inte om det absolut inte är för sin egen skull och tycke att operera sina bröst. 
Hon har gått ut med bilder på sina egna bröst, som har levt ett förflutet, ammat ett barn m.m för att få andra tjejer att våga göra detsamma. 
Vilket jag tycker är helt fantastiskt, hon offrar sig för att få andra tjejer att våga vara stolta över sig själv.
För all skit som hon har fått av människor är för vad hon gör för oss andra. 
 
Näe hörrni, för mig är denna tjej helt fantastisk ! 
 
Här har ni hennes länk till blogg och facebook sida, in och läs och ta åt er av vad hon säger. Vad andra säger skiter ni i. Ni är vackra som ni är ! 
 
http://jenniphermedph.blogg.se/
 
https://www.facebook.com/pages/Jenniphermedph/358862347638377
 
Puss och kram
Hadeeeee
 
 
 

Fredag den 13

Publicerad 2015-03-14 02:10:00 i Allmänt

Otursdagen är officielt slut. 
vilket innebär, ingen olycka inget tjaffs inga konstigheter och kan heller inte  nu skylla på fel/dålig hemgäst pga fredag den trettonde. 
 
Min fredag varade så mycket som till nyss,. jag hade spelkväll bjöd vänninorna på dricka, de slutade i hyffsat tillstånd medans det intalade mig tvårtom.. vissa kom vissa inte, men det uvudsakliga är att jag spöade dem på spelet förutom brädspelet mellan mig och sarah. 
 
var nöjd med livet allt som ger och allting som du kring dig ser, glöm bort bekymmer sorger och besvär. 
 
 
 
SÄGER SOM KLAES:!!!!!!
 
jaaa,däh va den veckan dääh.. hööh---
 
 
puss o kram 
Hadeeeee

go strong or go home

Publicerad 2015-03-12 12:51:00 i Allmänt

Ni alla vet ju hur det är att skjuta fram saker. Som tillexempel, äh jag gör det sen eller jag gör det om en stund eller jag vilar en stund så kan jag göra det efter jag samlat krafter och sist men en av de största, jag gör det imorgon.
 
Det spelar ingen roll om det är dammsugning, disk, tvätt, handling, fixa något eller plocka undan saker. Och det förekommer väldigt ofta i träningen.
 
Bara det att ta steget att få på sig  och komma utanför dörren kan ta en evighet. Man kan sitta och peppa sig själv i timmar och känna att jajemensan, here we go, jag känner mig så jävla taggad. Det här ska bli så sjukt skönt. 
Solen skiner, plusgrader ute, humöret är inget annat än på topp så ingen kan komma i ens väg.
 
Ända tills man kommer till hallen sätter på sig sina fantastiska löpardojjor och är påväg mot dörren. 
På den lilla lilla lilla sträckan har hjärnan hunnit tänka 80000000 gånger på dagens runda, vilket oftast lyder; men gud det är ju en jävla bit, skorna är ju faktiskt inte så mycket använd vilket resulterar i skavsår. Men asså hoff jag hade nog kunnat fixa fisken innan så slipper jag göra det när jag är helt slut. Okej det här är första sekunden på en timme. En timme är sjuuuuuukt lång tid. För tänk när man sitter i bilen och åker i tio mil liksom. Det tar en timme.. och då är man något rastlös nu ska jag pw/jogga/springa  hur lång tid kommer inte det kännas?! Bara stirra på ingenting. Man kanske skulle ringa och höra om någon vill hänga på det brukar ju faktiskt kännas mycket roligare då. Kan man snacka lite goja stanna och låtsas stretcha för att dölja att man är så sjukt lat och knappt har motivation att röra sig. 
 
Ja man har i tanke att hur gott skulle det inte vara men något riktigt sliskigt som bara dränker min sorg att inte lyckas med min kamp. 
 
Bara för att...?!
 
Vad är det som gör att vi inte hittar det rätta motivationen?
Vad är det som gör att vi inte bara äh nu räcker det med de här patrasket till influensatankar för att jag ska fan mig låta min hälsa och mina drömmar slå ut dom där parasiterna som är i min hjärna och kööööra !
 
Men näe.. det är ju lätt för dig att sitta och skriva om det här i din blogg på datan liksom.. lättare sagt än gjort, fattar väll vem som helst..
 
Tro mig JAG VET ! För jag har fortfarande dom här parasiterna  i min hjärna som absolut alltid självklart väljer göttamys på kvällarna istället för dom där situpsen som jag vaaarje dag 7 dagar i veckan 365 dagar om året 12 månader i stöten och dom där härliga veckorna som tillsammans är 52.. 
 
I måndags antog jag och min sambo att vi skulle göra en challenge varannan dag ska vi pw/jobba från sandarne där vi bor till stan. Vilket är ca 8km.
 
Och det är inte långt, absolut inte det är samma sträcka som jag har löpt runt forsbacka 36500000 gånger. MEN...MEN...MEN...
Det är ju sträckan som känns längre pga PARASITERNA som intalar min hjärna att mjooooolu jävel.. du vet att flygsträckan. Den är ju kind of a skit rakt fram hela vägen. Och det är ju uppåt och neråt och inga människor och massa bilar och tänk på vintern och tänk på hela sträckan som du åker med bilen du vet ju alla ställen och nu är du vid nyhedsvägen,  du ska för äbi hästarna, den där stolpen som är trasig, ruckliga huset, svängen in till nedre delen av flygstaden där grindarna är INNAN du kommer till stora infarten. Det är en bra nog jävla skit lång bit. 
 
Och när jag sen gick och gick och gick och gick och gick och sen sprang och sprang och gick och sprang så var jag framme.
 
Men då är det ju nästa del som spelar upp förbi den och den och den innan du kommer dit..
 
Nåväl, jag var framme och hade nått mitt mål jag var i stan,  promenerade och kände mig så jäklar grym och det var så sjukt skönt. Om man bortser från onda benhinnor höfterna och röven var väll sådär. Men det är ju smällar man får ta i början innan kroppen vant sig. Och än idag tre dagar senare så undrar jag varför i h-vete antog jag utmaningen?! Jag har träningsvär som fan jag har ont i min svank och det är det ena med de tredje. MEN...
 
Jag gjorde det för mig själv för att jag vet att när jag har börjat se resultat då är det verkligen ingen som kan stoppa mig. Men då gäller det verkligen att jag håller det här stenhårt och inte fuskar. (Åt pizza igår) men det var en belöning för sprutan dom gav mig på sjukhuset ! 
 
Ni ser ännu en lame bortförklaring. Inte bara ni andra som är sån piggy som vill lata sig i griseboet ;) 
 
Har ni ett mål har ni en dröm, älskar ni träningen,  känner ni er fantastiska när ni gjort det, hatar ni träningsvärken men ändå älskar den när ni är som Ingrid 97 och måste ha en sån där bärlyft för att resa er ur sängen och sätta er på toan och ha hjälp när ni klär på er ?! 
 
Ja men då har ni era svar där ! Sluta lata er som björnen som ligger i idet för när sommaren kommer så kommer ni tänka att, nää inte beach 2015 heller och om jag hade tränat stenhårt ett år nu så hade jag haft värsta kroppen. Got damn it, jaja beach 2016 here i Come ! Och så blir det ett mönster för varje inplanerade år ! ;) 
 
KRIGARE KRIGAR, DIN RESA RÄKNAS, GO STRONG OR GO HOME ! 
 
Puss o kram
 
Hadeeeeeeeee

challenge

Publicerad 2015-03-09 14:52:10 i Allmänt

Som de flesta vet så har jag genomgått en lång resa med både med o motgångar ! 
Men här står jag idag piggare än aldrig förr och starkare än någonsin.
 
2012 var ett år med stora förändringar, både i vikten mående och händelser. Det var ett år som slutade i ett helvete.
 
2013 träffade jag mannen i mitt liv och fortsatte min kamp om att få ihop min vardag, vilket han var det största delen till att jag änns gjorde det. Tyvärr slutade det året i totalkaos med då saker som inte fick hända hände.
 
2014 bestämde jag och en av mina bästa vänner att vi skulle göra en challenge med viktnedgång. 
Vi skulle på ca 2 veckor gå ner 4 kg var. Jag hade mål på 58 då. 
Vårat deal var att vi endast skulle äta nutrilettshakes (3dt/dag) 
Vi packade på oss kläder och begav oss ut i snökaoset runt forsbacka som är på ca 8km. Efter det blev det solning och senare på kvällen gym. 
 
När väl den 14 februari kom vägde jag 56.9 vilket var SUPERHÄRLIGTKANONFANTASTISKT i mina ögon. Medans de nära började oroa sig. 
Den 2 april var jag och fikade med min bror i stan och tyckte där att jag fortfarande inte var smal nog, vägde då 55kg. Fortfarande endast 3 shakes/dag. 
 
Festandet ökade, träningen ökade och vätskeintaget var rent utav åt h-vete. Levde på energidryck, celcius och kaffe utöver shakerna.
 
I maj/juni rasade jag ner ännu mera och till slut låg jag på en vikt på 49kg.. 
 
Ändå stod jag framför spegeln och klämde och kände och posade i olika vinklar för att försöka se mig själv som smal. Men det var långt ifrån min syn på mig själv. I mina ögon var det för mycket fett för mycket löshud och för mycket "kärlekshandtag" det här går att få bort det där går att ändra.
 
Måste även tillägga att jag där hade gått från d-kupa till b-kupa i bröststrl. Och hade på mina jeans strl 25 varav att dom iprincip hängde i röven. 
 
Folk sa till mig att:
du är sjuk!
du är för smal!
vart är din röv?! 
Börja ät riktig mat!
 
Jag skämtade bort det och ifrågasatte dom istället.
 
Tills den dagen en person frågade mig;
-happ, vart har du ryggmusklerna då?! (Stod i underkläder)
-dom är ju där ser du väll?! Svarade jag
-stå kvar sådär, ska ta en bild...
 
Bilden väl tagen och jag såg den så blev jag rent ut sagt äcklad av mig själv, mina revben syntes, höftbenen stack ut, och mina armar och ben var som några pinnar.
 
Efter den bilden insåg jag att jag faktiskt måste ta tag i min kost innan jag bokstavligen hamnade på sjukhus eller dog.
 
Tänk att en ända liten bild, efter alla kommentarer efter alla timmar jag stått framför en spegel efter alla bilder jag själv tagit efter alla nya kläder jag köpt i mindre storlekar, kunde göra så att hela min värld ändrades. 
 
Jag såg ÄNTLIGEN det alla andra såg.
 
Jag började då sakta men säkert äta lite då och då. Och tillslut var shakerna borta helt och hållet.
 
I augusti hade jag då gått upp 10kg.
Jag bokstavligen hatade mig själv då men lät inte mina tankar förstöra min nya kamp. 
Utan jag fortsatte hela hösten/vintern 2014 men kost och träning.
 
Idag 9/3 2015 väger jag 65. Vilket är 15 kg mer än när jag vägde som minst. 
Och än idag har jag stora problem med mig själv och min syn men har alltid tanken i huvet på att jag är frisk, jag lever för dagen och jag faktiskt tränar för hälsans skull och för att nå mitt mål på ett sunt sätt.
Får även idag kritik om;
-vad rund du blivit igen.
-Du börjar bli tjock igen.
-Vad har du gjort för att gå upp i vikt så mycket. 
-Du måste träna hårdare.
M.m m.m m.m
 
Men får också komplimanger som:
-du är finare såhär.
-gud vad pigg du ser ut.
-Det strålar om dig.
-du är så vacker nu.
-Vad grym du är.
-Du är sjukt snygg nu.
 
Och jag har valt att bara ta åt mig av den bra kritiken och inte gräva ner mig i den dåliga.
 
Så till er som har så skev bild av mig nu, FUCK YOU GUYS!! 
 
Mitt mål idag är att på 80 dagar gå ner 7 kg vilket är a piece of a cake. Inget hårt arbete ingen stress och framförallt ingen jojo bantning. 
 
Till alla er fina människor där ute som läser detta!
 
Börja för guds skull inte med någon jojo bantning, utan ät rätt kost och träna rätt så ska ni se att ni får ett snabbare och snyggare resultat.
 
PS!
Lägger upp bilder på denna resa i nästa inlägg !
 
Puss o kram 
Hadeeeeeee 

Live, Life, Joy !

Publicerad 2013-02-11 00:52:04 i Allmänt

VILKEN HELG !! jag måste ju börja med att säga så så alla ska få en inblick av att jag har haft en så sjukt bra helg :D Fredagen bestod av hårfärgning och mys, lördagen gav en roadtrip till ljusdal och järvsö med linn och även nattis följde med en sväng :)
 
På lördag kväll så korkade vi upp jag, linn och grabbarna och även fler folk som var nykter var med :) Sen bar det iväg till Stiftelsen på tuppens i Bollnäs. Och JAAA dom var bra, och JAAA jag hade the time of my life med linn :D höhö idag då så vaknade man, mådde som man förtjänade åt en kungfrukost som innehöll typ 100000000000 kolhydrater med gojäntan, och sen hade soff häng hela dagen :P
 
Så tog min bredlast och drog till gymmet och körde ett pass ! ;MUMS vad skönt det var ! :D
 
Sen har vi ju det där med alla hjärtans dag... Den som känner sig manad kan ju komma hit med rosor och vitt vin och överaska mig med lite massage och annan uppvaktning. Ingen ?! ingen alls ?! Fatta man ju ! :D
 
Hahahahahha, nu garvar jag åt mig själv i brist på annat så nu blir det sängläge på norralagatan innan livet spårar !! :D
 
 
MVH
Jennifer Tillander

7/12-2012, dagen som förändrade mitt liv !

Publicerad 2013-01-30 02:49:05 i Allmänt

Jag skriver inte det här för att få folks uppmärksamhet eller för att någon ska kommentera eller säga något. Utan för att jag känner att jag måste skriva av mig !

Den här dagen förändrade hela mitt liv. Då min ''morfar'' Gick bort. Han hade canser och det fanns inget dom kunde göra för att rädda honom.. Vi borde vara tacksamma för att dom gav han en till två månader, men det gick fem.. Ingen hade kunnat tro att det skulle hända när det väl hände ! Han var så otroligt pigg och glad.
 
Varje gång jag träffade honom under tiden han var sjuk gjorde det så ont i mig.. Det var som att en del inom mig långsamt försvann. Vi var där och hjälpte han och mormor att rensa ut och göra iordning en massa. Och att stå och slänga oxh rensa ut hans saker för att dom inte skulle användas eftersom han skulle dö, var det svåraste jag någonsin gjort i hela mitt liv. Att sitta och lyssna på planeringen inför den här tiden samt efter till begravning och papper m.m var som en dröm, en riktig marddröm som man bara vela vakna upp ur. Det går inte att beskriva den känslan. Eller änns kunna tänka tanken om hur det kändes för ''morfar''..
 
Varje gång jag kollade på honom så såg han på mig med kärlek i ögonen, och sa att allting är lugnt och att han mår bra ! Men innerst inne så tror jag nog att det fanns en rädsla. Det han sa att han var mest ledsen över var att han inte fick vara med och se oss växa, hur det går för oss, hur mormor skulle klara sig.
 
Så stort hjärta som han har finns det bara mormor som har ! Jag har aldrig träffat någon som är lika fina människor. Men ändå så kom det här... Det är så orättvist, att en människa som aldrig rökt, snusat, tagit drogor eller knappt druckit alkohol, en människa som älskade att vara ute i naturen, en människa som var med i massor av föreningar för att hjälpa till, ska få detta besked..
 
Jag sa flera gånger att jag skulle komma ut och hjälpa dom, och umgås, men jag åkte aldrig när jag sa det. Jag hittade på annat istället, för att jag var rädd, det gjorde ont i mig varje gång jag såg honom. Vilket jag idag har en sån stor ångest över ! Istället för att åka ut och ta vara på varje minut..
 
''morfar'' brukade alltid säga, om man skulle fixa något eller göra något, '' Vi gör så gott vi kan, nå mer kan vi inte göra '' 
 
Den 24/11-2012 Så gifte dom sig, Dom har varit förlovade i 30 år, men nu velade dom vara gifta på riktigt !  Det var världens finaste bröllop. Mormor såg ut som en vacker ängel och theo var så otroligt vacker ! Precis som dom nyss kommit ner från himlen. Men såg deras lycka, man såg deras kärlek, man såg deras själar som satt ihop med varandra. Jag och min kusin Malin fick äran att skriva på vittnespaperen då det var ett borgligt bröllop. Känslan jag hade när jag skrev under går inte att beskriva. Malin sjöng en sån underbar låt. Och när dom dansade så var det helt magiskit. Sån kärlek vill jag uppleva ! 
Att ta del i deras bröllop är det vackraste jag någonsin varit med om. Det var något som alla vi väntat på !
 
några dagar innan Han gick bort så fick jag ett samtal  om att han låg på sjukhuset då han fått en hjärtinfarkt. Dom skulle på koll på sjukhuset i Bollnäs, och när dom står i receptionen så faller han handlöst ner på golvet. Som tur var hände det på sjukhuset, annars hade han inte överlevt den. Dom återupplivade honom och sen fick han vara på hjärtavdelningen. Vi åkte samma dag som det hände, och när vi kom in låg han helt ynklig i sängen, och var absolut inte sig själv. Han hade slagit i huvudet i samband med fallet. Det ända han kom ihåg var att dom hade köpt present till hans barnbarn derek! Vilket är ett teckan för mig vad han betyder för ''morfar'' ! Det gjorde så ont i mig att se på han, men jag var stark för hans skull. När vi gick pussade jag honom på kinden och sa vi ses snart igen! Vilket vi inte gjorde..
 
Det är så mycket under det senaste halvåret som speglar tillbaka i mitt huvud. Vilket gör att jag får sån ångest ! Men som jag är så trycker jag bort det och försöker vara stark och inte visa vad jag känner. Men nu orkar jag ärligt talat inte längre. Jag faller samman ! En del av mig är borta och kommer aldrig mer tillbaka, Tiden kommer inte läka det här såret... MEN jag kommer ta mig igenom det, jag kommer kunna vara lycklig. Med hjälp av mina underbara vänner och min underbara älskade familj ! <3
 
Det jag är så otroligt tacksam över är att han slapp lida, och att vi inte har ett ända dåligt minne med varandra, bara en massa fina underbara värda minnen ! Jag hade inte kunnat ha det bättre med dom ! Dom har gjort mig till den människa jag är ! <3
 
Mormor och morfar, Jag älskar er av hela mitt hjärta, ni har visat mig vad äkta kärlek är, och ni har visat mig hur man lever det bästa liv ! <3
 

¤~ Dear Mr President ~¤

Publicerad 2011-11-21 23:08:28 i Allmänt

I am speechless !!

It's All in my head and I think about it over and over again !!
How should I explain?
Where should I begin?
What would I say?
My feelings must disappear !!


♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~♥~


något som tynger ner mina axlar !

Publicerad 2011-10-22 19:31:00 i Allmänt



I stare at my reflection in the mirror
Why am I doing this to myself?
Losing my mind on a tiny error,
I nearly left the real me on the shelf.
Don't lose who you are in the blur of the stars
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
Just be true to who you are!

Brushing my hair, do I look perfect?
I forgot what to do to fit the mold, yeah!
The more I try the less is working, 
'Cause everything inside of me screams

Don't lose who you are in the blur of the stars
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay.
Sometimes it's hard to follow your heart.
But tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
There's nothing wrong with who you are!

Yes, no's, egos, fake shows, like WOOM,
Just go and leave me alone!
Real talk, real life, good luck, goodnight,
With a smile, that's my home!
That's my home, no...

Don't lose who you are in the blur of the stars
Seeing is deceiving, dreaming is believing,
It's okay not to be okay...
Sometimes it's hard to follow your heart.
Tears don't mean you're losing, everybody's bruising,
Just be true to who you are!

skogen !

Publicerad 2011-07-03 19:56:13 i Allmänt

Jag och nikko har nu varit här i skogen i vannsätter i två veckor och det är så otroligt skönt.

skogen får en att tänka så himla mycket på vad man har och inte ! och det jag har är värdefullt !
Men skogen får en också att bli galen ! galen på ett härligt sätt ska ni veta !

Man gör mycket man aldrig någonsin skulle tänka sig att göra, och mycket som man inte tror om sig själv, utmaningarna sprödar omkring! jag älskar det !

Till och med en promenad ut i naturen kan ha en massa utmaningar som man måste klara för att komma vidare i livet. som tex: det kommer en orm mitt på stigen man går. vad gör du?
*springer åt andra hållet och skriker?
*går några meter förbi ormen?
*tar en pinne och petar bort ormen?

Ja det finns en hel del lösningar, men bara en lösning för att just du ska tänka, fan vad bra jag var som gjorde det där, wow det trodde jag aldrig om mig själv att jag skulle göra !

Det är en häftig känsla !

Och det är pracis vad jag ska göra nu. Ta en promenad, men inte själv, nejnej, utan med en mycket speciell person ! och det är nog den största utmaningen jag kan komma till idag !

xoxo

Rolling In The Deep

Publicerad 2011-06-28 11:16:00 i Allmänt

Jag har tänkte mycket länge nu på vad som kommer hända i framtiden !

Antingen kommer  jorden gå under 2012 som alla säger, vilket jag inte tror längre då den ska ha gått under så många gånger.
Men då är det konstiga med det bara att hur i H****** har mayaindianerna kunnat veta allting som har hänt ?
Det är en stor fråga i sig som nog aldrig kommer kunna bli besvarad.




Vad skulle ni absolut kunna dö för? Har ni något speciellt som ni vet att wow eller gud, det här skulle jag dö
för att få göra igen !
Det har jag............

Sommaren 2009 mötte jag den mest underbara killen i mitt liv. Han är verkligen min största kärlek !

Jag mötte även den sommaren ett helt fantastiskt underbart gäng som umgicks dygnet runt med varandra.
Vi vaknade åkte ut, badade, gled bil, solade, spelade, bara satt och umgicks! Det spelade ingen roll vad vi gjorde så var vi alltid tillsammans.

Alla fanns för alla och ingen var oense trots att det var två som hade varit tillsammans men gjort slut osv...

Sen fanns det en kille i vårat gäng, ''Pappa björn'' som var den som stog i mitten och fanns för ALLA, han var den starka i gänget. Han är nog den mest omtänksammaste jag någonsin mött.
Sen hade han en storasyster vid namn Carro, Karolina och en lillesyster vid namn Cornelia, hon är världens sötaste ! Dom två tjejerna betydde allt för honom. De var hans allt som han gjorde exagt allting för.
Han var helt galen, sjuk, och rolig. Det spelar ingen roll vart man var eller vad man gjorde, så gjorde han precis det han ville. ville han gå i pyjamas på ica och storhandla då gjorde han de. Ville han ta av sig skjortan på krogen och shejka gärnet med dom andra brudarna på golvet och stången, då gjorde han det !

Och han skämdes aldrig, han gick och sjöng och dansade jämt. när han röck upp dörren så ropade han alltid Haaallå hallå! eller om han ringde och man svarade så skulle han alltid låta som att han var från göteborg och skämta till det som loket !

Men som ni vet så den 29 augusti 2010 så fick jag ett samtal när jag jobbade uppe på brukstävlingarna, Först sa dom att nikko hade kört ihjäl någon på motorcykel, sen ringer dom igen och säger att det inte stämde utan att ''pappabjörn'' är död. Den smärtan har jag upplevt en gång tidigare, och hoppades på att aldrig mera få gå igenom den igen. Men när den kom en andra gång så kändes det som att mitt hjärta sprängdes, jag var helt bortom alla mina tankar.
Det ända jag tänkte var, det här är absolut inte sant!
När jag kom till platsen såg jag nikko som satt med en polis, alex med en annan, linda var där också. något annat kommer jag inte ihåg.
Nikko tog sin bil och vi åkte hem från platsen hem till kyrkbyn där vi bodde då och jag satt mig på trappen. Tårarna bara rann på mig och jag hade inget kvar i min kropp kändes det som. Jag var helt tom!

Malin, sonja, Lasse, Daniel och tindra var där ute med. Jag försökte vara stark för Nikkos skull och skulle stötta han med tanke på vad han sett, men jag klarade inte av det, jag kunde inte. Hur mycket jag än vela så gick det inte, jag var hel t trasig inombords!

Någon timme efter det så åkte vi in till bollnäs för nikko och alex skulle träffa någon på sjukhuset som dom skulle prata om händelsen med tanke på vad dom sett och gått igenom.

När vi kom dit mätte jag Anki i dörren jag har aldrig sett henne gråta som då. hon slängde sig runt min hals och nästan ramlade ihop, tårarna rann på mig.

Sen när jag såg ''Pappabjörns'' mamma brast det helt, det går inte att beskriva synen änns på hur hon såg ut. men tänk er själv att förlora erat barn.

Vi gick in allihopa i ett rum och där låg han. våran finaste älskade ''pappabjörn'' helt still, ingenting rörde sig!
Även då såg han så fin ut, så stark, så snäll.

Jag kommer ihåg att jag tog tag i hans hand och strök honom i ansiktet, han var alldeles kall, ungefär som att känna på en kall skumgummibit. 
när jag höll hans hand kände jag något i hans ficka. jag sträckte ner handen och tog upp saken. Det var hans telefon. helt sprucken, och mosad. Jag gav den till Carro kommer jag ihåg, sen är allting svart.

Efter den dagen, som kändes som flera år, så splitrades alla i vårat gäng ! Det var precis som att ingen ''pappabjörn'' inga flera dagar med gänget.

så jag skulle göra allt för att få bara en dag av sommaren 2009 med alla dom underbara !

Nu är jag bara ute och njuter hos mormor i det fina vädret ! Det här är nog det skönaste stället att vara på om man vill komma bort från verkligheten ett tag !


Jag älskar er min underbara familj ! Tack för att ni finns ! <3<3




Spread you'r wings and fly, butterfly

Publicerad 2011-05-06 15:51:49 i Allmänt

Oj vad längesen jag skrev här.

Har någon av er läst boken The secret som Rhonda Byrnes har skrivit? Om inte, gör det ! Den boken är helt fantastisk. Jag håller själv på att läsa den och mitt sätt att tänka nu till skillnad från innan jag började läsa den har förändrats drastiskt !

Den boken får dig att tänka om på det man har, att man är lycklig utan det där lilla extra som har med pengar, fint hus, bra jobb, snygg kropp mm att göra. Boken talar mycket för hur du ska kontrollera dig och ditt liv, hur du ska visa den bästa spegelbilden av dig själv.
Hatar du en människa eller är upprörd för någonting och koncentrerar dig på bara det så kommer den dåliga energin du lägger ner på just den saken att sändas ut till alla andra i din omgivning, och vem orkar egentligen lägga ner energi på bara EN människa när man har alla sina nära och kära att älska, bry sig om och lägga sin energi på?

Jag har lärt mig en viktig sak utifrån boken, och det är att drömma!

*Drömma om det jag inte har men vill ha
*Drömma om något helt fantastiskt som jag SKA
*Drömma om ett mål i mitt liv

Drömmer det gör alla, men hur ofta går man riktigt in i den drömmen och gör allt för att den ska gå i uppfyllelse?
Oftast så kommer den negativa energin fram och man tänker:

*Jag kommer aldrig att få det iallafall, så det får förbli en dröm.
*Jag klarar aldrig av det
*Hur ska jag få den chansen?

Tänk istället:

*Jag kommer en dag att ha allt det här jag idag drömmer om att ha, den här drömmen är min framtid
*Jag klarar det här! Jag vet inte hur, jag vet inte när, men jag klarar det här
*När tiden är inne kommer min chans att komma!

Positiva tankar leder till ett positivt resultat.

Det står en berättelse i boken om en man som hade en väldigt tuff uppväxt då hans pappa var hatisk och negativ mot dom rika.
Dom var ond, och dom brydde sig inte om de andra folket, dom gjorde si och dom gjorde så.

Så när han blev äldre så jobbade han och tjänade ca 100 000 om året. Det var väldigt knapert, men han gjorde inget åt de. Men en dag så gick han och träffade en man som hade den inställning som Rhonda Byrnes, och sa åt honom att tro på sina drömmar.

Mannen åkte hem, satt sig ner och funderade lite och kom fram till,
Men gud, tänk om man skulle tjäna 700 000 om året? hur härligt skulle inte det vara?
Han visste inte hur, han visste inte när, men han skulle göra det. Nångång!
Han gjorde en egen check och skrev 700 000 på den och satte den i taket ovanför sängen så han såg den innan han somnade och när han öppnade ögonen på morgonen.

Efter ca 4 veckor så låg han och frun i sängen och skulle sova. Han kollade på checken, slöt sina ögon och helt plötsligt kom det upp att han har en bok som han har skrivit för väldigt längesen som han har i skrivbordslådan. Han tänkte att om 400 000 personer köper den här boken för ca 200:-/st så kommer jag att tjäna 700 000 på ett år.

Dagen efter så går han i stan och till en bokaffär och ser en väldigt känd tidning i fönstret och tänkte:
Tänk om dom visste om min bok, då skulle hela stan veta om den sen.

Han gick in i bokaffären och vela ha ett föredrag om sin bok, och det fick han.
Det ramlade in folk den dagen hans föreläsning var och efteråt han var klar så var det en journalist där som jobbade för tidningen i fönstret som han såg någon dag tidigare, som blev mycket intresserad av hans bok och vela publicera den och skriva ett reportage om den i tidningen.

Mannen blev såklart jätteglad och när reportaget var klart och tidningen publicerad så började folk att köpa hans bok på rullande band.
Efter ett år så hade mannen inte riktigt tjänat ihop 700 000, men 680 000:- !

Allt tack vare att han levde upp till sin dröm och ändrade sitt tankesätt till de positiva.

Spread your wings and prepare to fly
For you have become a butterfly
Fly abandonedly into the sun
If you should return to me
We truly were meant to be
So spread your wings and fly
Butterfly

_______________________________________________________________________________________________

Till allt och inget så var jag upp till nytorp och red LG för någon dag sen, gud vad skoj det var ! men har tappat alla muskler ;) haha

Kim filmade oss då jag har skickat videon till en tjej nere i stockholm som har ett halvblod jag förmodligen ska ta hem :) Hur fin som helst, Han är 9 år och har mycket bra steg och stor kapacitet att komma långt i dressyren ! :D
weii ! tack för hjälpen kim :)

Den här helgen blir otroligt mysig hoppas jag, ikväll blir det tända ljus och mys med min älskling, kanske också åka iväg en sväng och leka med tindra, (om vädret tillåter det).

Imorgon kommer pappa hit och målar o tapetserar sovrummet :D yeeeeey som jag har längtat ! :D
och klockan fyra så åker vi till mormor, som fyller år, på lite kalas, och senare på kvällen kommer Sarah hit för lite plågning av noppa bort lite ögonbryn. Kanske blir det även lite tjejmys med ansiktsmask, fixa naglarna, hårinpackning, och en väldigt god cider ! :D hoppas kan man ju :) haha eller så blir det väll utgång som vanlig sån här pangshong grej ! ;D haha

Och på söndag komer tommy sparvis från kiruna och ska hälsa på ! :D stannar hela veckan tills på torsdag när vi åker till stockholm på bröllop :) myshelg/vecka/helgen/veckan därpå också bra nog med.

PUSS o KRAM !


Jonathan Hägglund ! <3

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela